Shit pommes frites och thaikomedi

Shit pommes frites var min exakta reaktion när jag på kvällskvisten satt och kollade på ett gammalt 100 höjdare-avsnitt, där de talade om allas vår favortvideo Tio små moppepojkar av Dr Alban. Visste ni om att en av moppepojkarna spelas av en ung Tobbe Trollkarl? Det är knappast en nyhet, eftersom en viss tid har passerat och det kanske till och med är ett känt faktum, men att känna igen Tobbe Trollkarl bland moppepojkarna var i alla fall något av en mindre chock för mig. Det var egentligen värt ett eget blogginlägg, men jag har en sak till att skriva om.

En sak är riktigt jobbig, och det är att Wimoke tycker om komedi från Thailand, på thai givetvis, och att han kollar på detta med hög volym. Av den ständiga vardagsrumsdekoren att döma misstänker jag att det rör sig om någon sorts sitcom. Nu vet jag att jag är fördomsfull när jag påpekar att bra komedi varken kan födas eller frodas i Asien, men det måste ändå påpekas eftersom komedi är en viktig konstform enligt mig - Bra asiatisk komedi existerar inte, eftersom humor inte existerar där. Och det måste påpekas, för jag tycker det är något av ett hån mot riktiga komiker när man försöker jämställa saker som Kung Fu Hustle med Monty Python eller Killinggänget. Men i alla fall, jag har nu sett en del av denna komediserie, och jag hoppas att det inte är seriös komedi ens där utan har ungefär samma låga status som Eva Rydberg har i Sverige. Men jag misstänker att så är icke fallet. Så här kommer dagens lista, tips på hur man får till en riktig komedihit i Thailand:

1. Låt skådespelarna vara konstant hysteriska och högljudda.
2. Låt ljudeffekterna vara överdrivna, speciellt när någon slår sig.
3. Se till att det blir många "knäppa ljud" när något "roligt" händer.
4. BAKGRUNDSSKRATT!

Detta får alltså människan att sitta och skratta rakt ut. Jag förstår förstås inte dialogen, så det roliga kanske egentligen ligger i en otroligt djup referenshumor mellan all den usla och högljudda slapsticken, men jag tvivlar. Min tes är att asiatisk kultur tillåter ungefär lika mycket humor som sydeuropeisk kultur tillåter ett milt temperament, och därför är det näst intill omöjligt att uppfostra komiska snillen i den delen av världen. Tills någon säger emot mig håller jag fast vid det.