Kristina från Duvemåla-tesen

Idag såg jag till att för första gången besöka det nyinvigda Forum Nacka som skulle göra oss fullkomligt paffa av upphetsning. Och ja, vad kan man säga? Det var större, och det var typ det. Fortfarande lika vitt, blekt och sterilt som det gamla, fast nu ännu tydligare eftersom det inte var lika smutsigt. Vad är det för speciellt med att ett ställe är exakt likadant fast större. Som kund förväntar man sig ju trots allt något nytt, inte mer av det gamla. Därför lägger jag nu fram den s.k. Kristina från Duvemåla-tesen, som helt enkelt går ut på att det som imponerade smålänningar under 1800-talet imponerar inte oss idag, och vice versa. Det är klart att om den där efterblivne drängen som dör i Guldet blev till sand (nu kan jag inte komma på hans namn, men ni vet vem jag menar, puckot som tror att man kan gå till Amerika) skulle bli imponerad om han såg det nya Forum Nackas storlek, men vi är vana vid att saker växer. Så vår gemensamma reaktion blir ett ”meh”. Vi imponeras istället av saker som är helt normala för folket i Kristina från Duvemåla. Därför, om Forum Nackas smartskallar hade varit riktigt smarta skulle de ha ställt något som får oss att tappa andan, exempelvis vid det där espressohaket. Mitt förslag är dresserade björnar som kan dansa. På Kristinas tid var det inget speciellt, att något butter östeuropée lärde exotiska djur att göra konster för småmynt, men nu skulle det istället väcka vårt intresse. Så kort sagt, Forum Nacka, det är dags att ni skaffar er en alldeles egen elefantman!