Amerikanisering

Alldeles nyss kom jag att tänka på en sak. Jag trodde att jag inte hade blivit amerikaniserad, men det har jag blivit på en punkt. Åh nej, tänker folk i panik, han har blivit en liten fördomsfull demon med förlegade värderingar igen, det tog oss flera år att bota honom till ingen nytta! Okej, så illa är det inte. Min amerikanisering består av att jag inte längre skyr senap som pesten. Ni förstår, i den här delen av South Carolina gillar folk sitt barbeque-kött i senap. Mycket senap på allt. Den är förstås något mildare än den brutala smörjan som man får av misstag av en dement korvgubbe som inte frågar vad man vill ha på korven i förväg, men det är fortfarande senap och jag äter det utan att tycka att det är äckligt. Filip har gått och blivit kulturell. Äntligen har jag en anledning att besöka Frankrikes senapsdistrikt, känt hos ett fåtal som Burguuund.